När en bostadsrättsförening planerar att bygga laddinfrastruktur ställs ofta frågan: hur mycket effekt behövs egentligen? Många tänker att högre kapacitet alltid är bättre, men sanningen är att det ofta är mer lönsamt att dimensionera smart än att dimensionera stort.
Genom att använda effekttak och dynamisk lastbalansering kan föreningen både hålla nere kostnader och ändå täcka de boendes behov. I den här artikeln jämför vi tre olika scenarier och visar hur 44 kW och 66 kW i praktiken kan räcka långt – och spara föreningen hundratusentals kronor per år.
För att göra jämförelsen konkret utgår vi från en förening med ett garage på 40 platser där 20 laddare installeras i första steget. Vi gör rimliga antaganden om körmönster, energibehov och elpriser för att illustrera skillnaderna mellan en icke-optimerad lösning och två optimerade scenarier.
Totalt energibehov per dygn: 20 × 12 kWh = 240 kWh.
Kapacitet i laddfönstret:
Båda nivåerna täcker behovet med god marginal.
I det första scenariot installeras 20 laddare på 11 kW vardera, men utan dynamisk lastbalansering eller styrning. Det innebär att belastningen kan rusa upp i toppar som både slår mot elnätskostnaden och skapar risk för överbelastning.
Kostnader
En sådan lösning blir inte bara dyr – den är också svår att planera för och kan kräva dyr nätförstärkning.
Med dynamisk lastbalansering och ett effekttak på 66 kW får föreningen full kontroll över både belastning och kostnader. Laddningen styrs dessutom i hög grad till nattetid, när elen är billigare och nätavgifterna lägre.
Kostnader
Besparing jämfört med ej optimerat: 17 704 kr/månad eller drygt 212 000 kr per år.
I det tredje scenariot dras effekttaket ner ytterligare till 44 kW. Det innebär lägre effektavgift men samtidigt längre laddtider för varje bil. För en BRF där bilarna står parkerade hela natten kan detta ofta vara fullt tillräckligt.
Kostnader
Besparing jämfört med ej optimerat: 19 904 kr/månad eller nära 240 000 kr per år.
För att förstå effekttaken i vardagen behöver vi översätta dem till faktisk laddningstid och körsträcka.
För de allra flesta boende i en BRF räcker detta gott för vardagskörningen. 44 kW ger lägsta kostnad medan 66 kW erbjuder extra marginal för högre körsträckor.
När man jämför de tre scenarierna blir skillnaderna tydliga:
För att säkerställa en smidig hantering är det viktigt att varje boende betalar för sin faktiska användning. Med gemensam el och individuell mätning och debitering (IMD) blir administrationen enkel och rättvis.
Kombineras det med en tjänstemodell – där en extern aktör tar ansvar för drift, service och support – slipper föreningen stora investeringar och oförutsedda kostnader. Resultatet blir en stabil lösning med förutsägbara månadsavgifter och trygghet för både styrelsen och de boende.
För att lyckas med ett laddprojekt i BRF-miljö rekommenderas en stegvis metod:
Everenergy hjälper BRF:er att dimensionera laddinfrastruktur, införa IMD och – om ni vill – ta hela lösningen som en tjänst. Kontakta oss så gör vi en skräddarsydd kalkyl för 44 och 66 kW i just ert garage.
