Hållbarhetslagstiftningen rör sig snabbt framåt och EU sätter riktningen. Vissa politiska justeringar kan ge intryck av svaj, men den långsiktiga kursen är tydlig: stärkt europeisk konkurrenskraft, minskat fossilberoende och högre energisäkerhet genom en resurseffektiv, fossilfri ekonomi. För företag innebär det nya spelregler – och konkreta möjligheter för den som agerar i tid.
I den här guiden sammanfattar vi de centrala reglerna, vad de betyder för er energistrategi och vilka steg som ger mest effekt här och nu.
Obs: Texten är allmän information, inte juridisk rådgivning. Säkerställ alltid tolkning och tillämpning med er juridiska rådgivare.
CSRD skärper hållbarhetsrapporteringen och inför gemensamma ESRS-standarder. Förenklingsinitiativ har diskuterats, men grundtanken består: beslutsrelevant, verifierbar och jämförbar data. Även bolag utanför de formella trösklarna påverkas indirekt när större kunder börjar kräva strukturerad klimat- och riskdata från leverantörer.
CSDDD innebär att större företag måste identifiera, förebygga och hantera negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö genom hela värdekedjan. Effekten spiller över på mindre leverantörer som behöver kunna visa spårbarhet, processer och data. Slutsats: bygg förmåga att både samla in och kvalitetssäkra information – internt och externt.
EUDR ställer krav på att utpekade varor (exempelvis timmer, kaffe, kakao, soja, gummi, palmolja, nötkött) inte kopplas till avskogning. Tillämpningen rullas ut stegvis enligt nuvarande tidsplan. För er innebär det att kontrakt, spårbarhet och datainsamling behöver stärkas i god tid.
CBAM fasas in med rapporteringskrav som övergår i en betalningsplikt för inbäddade utsläpp. Syftet är konkurrensneutralitet: import ska bära en liknande koldioxidkostnad som EU-producerat. Administrativa förenklingar kan tillkomma, men mekanismen i sig består.
ETS 2 planeras bli fullt operativt 2027 och lägger skyldigheterna uppströms på bränsleleverantörer för värme och vägtransporter. Kostnaderna rinner ned i slutanvändarnas pris. För företag med energitung drift, transporter eller fossil värme innebär det att kalkyler för de kommande åren bör stressas mot olika koldioxidprisbanor.
Arbetet mot vilseledande miljöpåståenden fortgår. Oavsett hur det formella lagspåret landar är trenden tydlig: miljöpåståenden ska vara specifika, verifierbara och spårbara. Marknadsföring utan underlag blir en risk – även juridiskt.
EU arbetar med förenklingar i delar av regelverken för att minska administrativa bördor. Samtidigt ligger arkitekturen fast: rapportering enligt gemensamma standarder, due diligence i värdekedjan, koldioxidprissättning på energi och materialflöden. Med andra ord – räkna med anpassning, inte reträtt.
EU har länge varit beroende av importerade fossila bränslen. Att effektivisera, elektrifiera och bygga ut förnybart är därför lika mycket en konkurrenskrafts- och säkerhetsfråga som en klimatfråga. Samtidigt pekar forskningen på att flera planetära gränser redan passerats. Affärscaset för snabbare omställning blir därmed starkare för varje år.
Inventera energibärare och volymer. Använd officiella emissionsfaktorer (nationella och, vid behov, internationella). Upprätta ett första GHG-bokslut enligt vedertagna standarder och dokumentera antaganden.
Gör en gap-analys mot ESRS, testa datainsamling och processer i liten skala. En intern pilotrapport ger samsyn internt och visar var ni behöver stärka system, ansvar och kvalitetssäkring.
Bygg scenarier för koldioxidpris och simulera utfall för värme, transporter och processer. Titta på trösklar där PPA, elektrifiering, värmepumpar, energilager eller energieffektivisering blir lönsamma.
Uppdatera policyer, due diligence-processer och kontrakt i linje med CSDDD och EUDR. Starta där risk och påverkan är störst och där dataluckorna är tydligast. Etablera rutin för uppföljning och årlig förbättring.
Att navigera i EU:s nya regelverk kan kännas komplext, men det går att bryta ner i hanterbara steg. Genom att arbeta i etapper kan ni både bygga datakapacitet, förbereda organisationen och visa framsteg tidigt. Här är en praktisk tidslinje som hjälper er att komma igång – och hålla tempot uppe.
Mjuknar EU i hållbarhetsfrågor?
Det pågår förenklingar, ja. Men de bärande delarna – rapportering, due diligence och koldioxidprissättning – ligger fast. Utgå från genomförande.
När påverkar ETS 2 våra kostnader?
Enligt nuvarande tidsplan från 2027, med successiva prisnivåer som påverkar värme och transporter via bränslepriser.
När träffar EUDR oss?
Reglerna rullas ut stegvis beroende på aktörsstorlek. Börja bygga spårbarhet tidigt – datainsamling tar längre tid än man tror.
Vad kräver CBAM praktiskt?
Övergångsvis rapportering; därefter köp av certifikat för inbäddade utsläpp. Se till att ert dataflöde och era system klarar spårbarhet och verifiering.
EU:s ramverk handlar om mer än efterlevnad. Rätt hanterat ger det lägre risk, stabilare kostnader och bättre tillgång till kapital. Den som bygger datakapacitet, minskar fossil exponering och knyter ihop energiåtgärderna med CSRD, CSDDD, EUDR och CBAM står starkare – både i upphandlingar och i styrelserummet.
Här kommer Everenergy in. Vi hjälper er från strategi till genomförande: data, val av modell (PPA, EaaS), sol, lagring, effektstyrning – och en implementering som håller för både revision och vardag.
Vill ni ha en konkret handlingsplan som möter EU-kraven och förbättrar er energiekonomi? Kontakta Everenergy – så tar vi fram en plan som klarar granskning och levererar resultat.
