Hållbarhet eller lönsamhet - måste man välja?

Alexander Palm
September 9, 2025
5 min read

När ett företag står inför att investera i förnybar energi väcks ofta samma frågor: hur ser kalkylen ut, och hur påverkas vi långsiktigt? Men lika viktigt är att lyfta blicken. Samma ekonomiska mekanismer som påverkar det enskilda bolaget spelar samtidigt en avgörande roll för hela Sveriges och EU:s energiomställning. I den här artikeln tittar vi närmare på sambanden mellan företagsnivå och samhällsnivå – och varför de i allt större utsträckning hänger ihop.

Företagets perspektiv

Att ställa om till förnybar energi är ofta en investering av betydande storlek. För många kan den initiala kostnaden kännas avskräckande, men bilden blir annorlunda när man ser till helheten.

  • Alternativkostnad: även att inte agera innebär en kostnad. Fortsatt exponering mot fossila energipriser, osäkerhet och ökade regulatoriska krav gör passivitet dyrt på sikt.
  • Tidshorisont: energiinvesteringar sträcker sig över decennier. En kalkyl bör därför väga in inte bara inköpspris, utan även driftskostnader, underhåll, skatter och framtida koldioxidkostnader.

För företag som vill undvika att binda kapital eller ta fullt ansvar för anläggningen finns nya modeller. Energy as a Service (EaaS) innebär att leverantören står för investering, drift och underhåll, medan företaget betalar en förutsägbar månadsavgift. På så sätt flyttas kostnaden från CAPEX till OPEX, vilket frigör kapital, minskar balansräkningen och reducerar risken för oförutsedda utgifter.

EaaS blir därmed mer än en finansiell modell – det är ett sätt att undvika kortsiktig suboptimering och istället skapa en helhetslösning som håller över tid.

Volatila elpriser – en osäkerhet i kalkylen

Ett av de mest akuta problemen för företag idag är elprisernas instabilitet. De senaste åren har visat hur snabbt priserna kan rusa och slå direkt mot lönsamheten. När energikostnaderna blir en osäker faktor i resultaträkningen påverkas både budgetarbete och affärsplanering.

Här kan lokala energilösningar som solceller, kombinerat med lagring eller flexibla avtal, skapa stabilitet. Att själv producera en del av sin energi innebär att företaget skyddar sig mot pristoppar på marknaden och får en mer förutsägbar kostnadsbild.

Stöd, bidrag och skatteincitament

Det finns också direkta ekonomiska incitament. Svenska företag kan söka stöd, bidrag och i vissa fall skattebefrielser för att ställa om till förnybar energi. Dessa styrmedel är politiskt motiverade – de finns eftersom regeringen ser att omställningen är samhällsekonomiskt lönsam.

Ett företag som utnyttjar stöden blir därmed en del av en större strategi: ju fler som investerar, desto starkare blir hela Sveriges position i energiomställningen.

Samhällets kalkyl – kostnader, intäkter och fossila stödhjul

På samhällsnivå är bilden ännu mer komplex. Här möts styrmedel, klimatmål och internationella överenskommelser i ett ekonomiskt ekosystem som både driver och bromsar utvecklingen.

Piskor: kostnaden för att missa utsläppsmål

Om Sverige inte klarar sina bindande utsläppsmål under EU:s ESR-system riskerar staten att behöva köpa utsläppskrediter från andra medlemsländer – en kostnad på tiotals miljarder kronor. EU:s egen prognos pekar på att Sverige ligger i riskzonen att missa sina mål.

Morötter: villkorade EU-medel

Samtidigt finns kraftfulla incitament. Genom EU:s återhämtningsfond (RRF) kan Sverige få närmare 40 miljarder kronor – men bara om en betydande andel används till klimatrelaterade investeringar och reformer. Även intäkter från EU:s utsläppshandel (ETS) ger stora belopp, beräknade till runt 15 miljarder kronor årligen från 2027. Dessa pengar är öronmärkta för klimatåtgärder och kan direkt förstärka energiomställningen.

Fossila subventioner: en kvarnsten runt foten

Parallellt lever Sverige kvar med betydande subventioner till fossila bränslen – skattelättnader och undantag värda tiotals miljarder årligen. Exempelvis beräknas regeringens sänkta skatter på bensin och diesel minska statens intäkter med 5–6 miljarder kronor per år. Forskning pekar dessutom på att just sådana subventioner gör ekonomin mer sårbar och orättvis.

Stora pengar – starka krafter

Sätter man siffrorna i perspektiv blir sambanden tydliga. Sveriges hela miljöbudget för 2025 är på 16,4 miljarder kronor – ett belopp som bleknar i jämförelse med de tiotals miljarder som står på spel i klimatmål, EU-medel, utsläppshandel och fossila subventioner.

Det här betyder att varje företagsbeslut också är en del av en mycket större rörelse. En investering i solenergi eller energilagring är inte bara en kostnad eller en intäkt på bolagsnivå – den bidrar till en kedja av ekonomiska och politiska effekter som påverkar hela samhället.

Din energisatsning blir en del av något större

När företag väljer förnybar energi händer flera saker samtidigt:

  • Kapital frigörs nationellt och kan återinvesteras i energiomställningen.
  • EU-medel kan betalas ut i högre grad när klimatmålen uppfylls.
  • Opinionen för hållbar energi stärks, vilket driver ytterligare investeringar.

När de fossila stöden så småningom fasas ut frigörs dessutom resurser som kan accelerera utvecklingen ytterligare.

Lönsamhet och hållbarhet är därför inte längre motsatser. Tvärtom håller de på att bli två sidor av samma mynt – där varje investering i förnybar energi stärker både affären och Sveriges möjlighet att nå klimatmålen.

Vill du veta mer om hur ditt företag kan göra en lönsam satsning på förnybar energi?

Kontakta Everenergy – vi hjälper er att räkna på alternativen och hitta rätt modell för er energiomställning.

Nyheter & Inspiration

Inspiration, guider och nyheter om framtidens energilösningar.

Hur påverkar solceller fastighetsvärdet?

Solceller skapar värde på flera sätt som tillsammans påverkar både kassaflöde och risk.
Read post

Rätt dimensionering av laddlösning för BRF

Ekonomin bakom effekttak, optimering och anpassning efter vardagsbehov
Read post

Laddinfrastruktur för BRF – vad krävs egentligen?

Konkreta krav och hinder vid installation av laddning i BRF – och varför tjänstemodellen ofta är den smidigaste vägen
Read post