Många företag fokuserar på elpriset när de analyserar sina kostnader. Men minst lika viktigt är när och hur elen används. Här blir begreppen höglast och låglast centrala. Genom att förstå skillnaden kan företag och fastighetsägare både spara stora summor och skapa en mer förutsägbar drift.
Elnätet belastas olika mycket beroende på tidpunkt. När stora delar av samhället använder el samtidigt – exempelvis på vardagar under vinterhalvåret – uppstår höglast. Under dessa timmar är kostnaden för att överföra el högre. På nätter och helger sjunker belastningen, och det uppstår låglast med lägre avgifter.
Exakta tider varierar mellan nätbolag, men ett vanligt upplägg är:
Det är därför alltid klokt att kontrollera hur just din tariff är utformad.
Skillnaden har två syften. För det första jämnar den ut trycket på elnätet, så att kapaciteten används smartare och behovet av dyr nätutbyggnad minskar. För det andra fördelas kostnaderna mer rättvist: de verksamheter som driver upp belastningen mest betalar också mer.
Det här systemet gör att företag som är aktiva på kvällar och nätter, eller som kan flytta delar av sin förbrukning, kan sänka sina kostnader betydligt.
En elnätsfaktura består i regel av tre delar:
Det är framför allt effektavgiften och skillnaden mellan höglast och låglast som kan få stora konsekvenser för kommersiella aktörer.
Det är lätt att blanda ihop kostnaderna för elhandel och elnät, men de fungerar på olika sätt.
För att sänka kostnaderna krävs därför en helhetssyn – där både nätkostnader och elhandelspris analyseras och optimeras.
Företag har stora möjligheter att påverka sina nätkostnader genom att styra sin förbrukning. Två åtgärder är särskilt effektiva:
Anta att en verksamhet har följande förutsättningar:
Om verksamheten flyttar 200 kWh per dag från höglast till låglast innebär det en besparing på 60 kr/dag, vilket motsvarar cirka 1 800 kr/månad. Vid 500 kWh per dag blir besparingen hela 4 500 kr/månad.
Om företagets tre högsta timmar ger ett snitt på 300 kW blir kostnaden 27 000 kr/månad. Genom att kapa topparna till 270 kW sänks kostnaden till 24 300 kr – en besparing på 2 700 kr varje månad.
Som alltid beror exakta nivåer på nätbolagets tariff, men principen är densamma: flytta last och kapa toppar så sjunker kostnaden.
För större aktörer finns flera strategier för att möta utmaningen:
Trots att systemet med höglast och låglast är väletablerat finns några återkommande missförstånd:
För företag och fastighetsägare är höglast och låglast mer än bara tekniska begrepp – de är en nyckel till kontroll över elräkningen. Genom att analysera sin tariff, flytta belastning och jämna ut effekttoppar kan verksamheter frigöra kapital, skapa mer förutsägbara kostnader och samtidigt bidra till en mer hållbar energianvändning.
På Everenergy hjälper vi verksamheter att analysera sina tariffer, identifiera kostnadsdrivande toppar och införa smart styrning eller egenproduktion. Kontakta oss så berättar vi hur ni kan optimera er elanvändning och få en stabilare elräkning.
