Allt fler bostadsrättsföreningar och fastighetsägare väljer att införa gemensam el med IMD, både för att sänka kostnader och möjliggöra smarta energilösningar som solceller, elbilsladdning och batterilagring. I den här artikeln får du en komplett genomgång av hur IMD fungerar, vad lagen säger, vilka tekniska lösningar som krävs och vad det kan betyda för just er fastighet
Individuell mätning och debitering (IMD) innebär att varje lägenhets elförbrukning mäts separat och debiteras utifrån faktisk förbrukning. I stället för att varje hushåll har eget elavtal och egen elmätare hos elbolaget har hela fastigheten ett gemensamt elabonnemang, så kallad gemensam el. Föreningen eller fastighetsägaren installerar undermätare för varje lägenhet och vidarefakturerar sedan respektive boende för den el de själva använt.
IMD av el blir allt vanligare i svenska flerbostadshus på grund av ökat fokus på energibesparingar och kostnadseffektivitet. Med IMD kan hushållens elanvändning ofta sänkas med 15–25%, särskilt om de boende får tydlig feedback på sin förbrukning. Det innebär både lägre kostnader för de boende och en positiv miljöeffekt genom minskad energiförbrukning i hela fastigheten.
IMD bidrar också till ökad rättvisa mellan boende eftersom att ingen behöver betala för grannens höga elförbrukning, utan var och en står för sin egen kostnad. Samtidigt slipper de boende hantera separata elfakturor då kostnaden istället kommer på bostadsrättsföreningens vanliga månadsavi, vilket många upplever som bekvämt.
Sammantaget gör dessa fördelar att intresset för IMD av el har ökat markant de senaste åren, inte minst i takt med stigande elpriser och ett ökat intresse för energieffektivisering.
För att komma åt fördelarna med IMD, men samtidigt slippa investeringar och ökad administration har allt fler föreningar börjat välja en alternativ lösning - IMD som tjänst.
IMD som tjänst är en del av konceptet Energy as a Service vilket innebär att en extern partner, så som Everenergy, står för investeringskostnaderna och tar fullt ansvar för hela processen från idé till drift av det färdiga systemet. Ni får tillgång till ett pålitligt system som integreras med föreningens ekonomiska förvaltning, samtidigt som ni behåller kontrollen över villkoren. Med IMD som tjänst får ni alla fördelarna med individuell mätning, utan att behöva investera i teknik eller belasta styrelsen med merarbete.
Att införa IMD av el innebär rent praktiskt att fastigheten går över till ett gemensamt elabonnemang. Alla individuella elmätare byts ut mot nya undermätare som ägs av föreningen eller fastighetsägaren.
I samband med installationen måste elsystemet anpassas så att varje lägenhets elledningar kopplas in på fastighetens gemensamma elmätare istället för egna abonnemang. Ofta behöver även huvudsäkringen i fastighetens elcentral höjas (”säkras upp”) för att klara den sammanlagda belastningen, vilket medför en något högre nätavgift och ibland krav på ombyggnation av elcentralen.
Under själva omkopplingsarbetet kan strömavbrott förekomma i huset, vilket kräver noggrann planering och information till de boende i god tid.
Fjärravlästa elmätare
Elmätarna som installeras vid IMD är så kallade fjärravlästa. Det betyder att förbrukningsdata automatiskt samlas in digitalt från varje lägenhet, utan att man behöver läsa av mätarna manuellt. Vanligen anlitas en specialiserad mättjänstleverantör som ombesörjer insamling och kvalitetssäkring av mätvärdena. Mätvärdena skickas exempelvis månadsvis i en fil till föreningens ekonomiska förvaltare.
Debiteringen kan sedan ske på två sätt: Antingen faktureras varje medlem månadsvis exakt efter sin faktiska förbrukning, eller så betalar man ett schablonbelopp under året och gör en avstämning i efterhand baserat på avlästa värden. I bostadsrättsföreningar är det vanligt att kostnaden för varje lägenhets förbrukning läggs som en separat post på månadsavin till medlemmen. Till exempel kan avin specificera energikostnaden uppdelat i en rörlig del (förbrukning kWh) och en fast del som täcker föreningens nätavgift. Vid ägarbyten eller hyresgästbyten tas slutavläsningar så att rätt person betalar för sin förbrukning; rutiner behöver finnas för att hantera detta smidigt (ofta sköter förvaltaren det genom extra avier vid behov).
Eftersom föreningen nu “återförsäljer” el till boende, är det viktigt med hög mätnoggrannhet och pålitliga system för datahantering. Att outsourca mätinsamling och debiteringsunderlag till en extern aktör kan vara klokt för att minimera risken för fel och minska den administrativa bördan för styrelsen. På så vis får de boende korrekta fakturor och eventuella frågor om förbrukning kan hanteras av proffs, vilket underlättar för föreningen.
Minskade kostnader för hushållen
En av de främsta drivkrafterna för IMD är att de boende kan sänka sina elkostnader. Genom gemensam el slipper varje hushåll betala egna fasta avgifter för elnät och elhandel. Istället delar man på en eller få fasta avgifter för hela fastigheten. Detta ger en betydande besparing med minskade elkostnader på allt mellan 1500–6000 kr per lägenhet och år beroende på nätområde. Även för hyresfastigheter kan IMD innebära att hyresgästerna får lägre totalkostnad, vilket ökar boendets attraktivitet.
Motiverar energibesparing
När varje hushåll betalar för sin egen förbrukning uppstår en direkt koppling mellan beteende och kostnad. Detta stärker incitamenten att spara energi – släcka lampor, undvika standby-förbrukning, etc. Studier visar en tydlig beteendepåverkan: IMD-lösningar i flerbostadshus leder ofta till omkring 15–25 % lägre elanvändning jämfört med om kostnaden delas kollektivt, särskilt om de boende får kontinuerlig information om sin förbrukning. För föreningen som helhet kan den totala energianvändningen sjunka upp till ca 20 %, vilket inte bara sparar pengar utan även minskar byggnadens miljöpåverkan.
Rättvis fördelning av kostnader
IMD upplevs som rättvist – var och en betalar för sin egen elanvändning. Ingen riskerar att subventionera någon annans höga förbrukning, vilket kan vara fallet om el ingår schablonmässigt i avgiften eller hyran. Detta kan öka trivseln och minska konflikter mellan boende kring energikostnader.
Förenklad hantering och förhandlingskraft
För de boende innebär gemensam el att man får färre fakturor att hålla reda på (elnätsavgift, elhandel och månadsavgift kommer samlat via föreningen). Föreningen uppträder som en större kund gentemot elbolag och nätbolag, vilket kan ge bättre förhandlingsläge och grupprabatter. Alla lägenheter får samma elpris, ofta ett förmånligt avtal som styrelsen förhandlar fram för kollektivets räkning.
Synergieffekter vid solceller och laddplatser
IMD möjliggör att lokalproducerad el, t.ex. från solceller på taket, kan utnyttjas maximalt av de boende. Utan gemensam el skulle solelen bara kunna användas till fastighetens gemensamma förbrukning eller säljas ut på nätet, men med ett gemensamt abonnemang kan el från solpanelerna fördelas direkt till lägenheterna utan att någon extra skatt tas ut.
Även elbilsladdning underlättas då föreningen kan installera laddstolpar och mäta varje användares laddning individuellt, för att sedan debitera den boende för sin laddning. Detta kan ske via IMD-systemet på samma månadsavi, vilket är smidigare än att varje bilägare skulle behöva teckna eget elavtal för sin laddbox.
På samma sätt kan eventuella batterilagringssystem komma hela fastigheten till godo, t.ex. genom att lagra billig el eller överskottssolel och sedan fördela den vid behov vilket är enklare att administrera om fastigheten har ett gemensamt elsystem.
Bättre kontroll och optimering
Genom IMD får fastighetsägaren ökad insyn i hur el används i olika delar av byggnaden. Det blir möjligt att upptäcka ovanliga förbrukningsmönster som kan tyda på tekniska fel, onödig överförbrukning eller ineffektiva installationer. Dessa insikter kan hjälpa styrelsen att sätta in riktade energieffektiviseringsåtgärder och optimera driften av fastigheten.
Trots många fördelar finns även utmaningar och potentiella nackdelar att överväga:
Initial kostnad
Att installera IMD kräver en investering i nya mätare, kommunikationssystem och ofta uppgradering av elcentralen. För en mindre förening kan kostnaden ligga runt 3 500–5 000 kr per lägenhet, medan större föreningar kan få ner kostnaden per lägenhet avsevärt. Även om investeringen ofta tjänas in på några få år genom de lägre avgifterna, måste föreningen ha kapital eller finansiering för att täcka kostnaden initialt.
Störningar vid installation
Själva installationsarbetet är omfattande då det påverkar alla lägenheter i föreningen och kräver därför noggrann planering för att minimera störningar som strömavbrott under omkopplingarna.
Ökad administration
Med IMD tar föreningen över ansvaret för elmätning och debitering, vilket innebär mer administration. Styrelsen (eller förvaltaren) måste hantera avläsningar, fakturering och svara på boendes frågor om debiteringen. Felaktiga mätvärden eller försenade underlag kan leda till missnöje och merarbete. Många väljer därför att köpa in tjänster för mätinsamling och fakturering för att avlasta styrelsen.
Momsplikt
I och med att el säljs vidare till boende i föreningen tillkommer krav på momsregistrering och momsredovisning, vilket formellt gör föreningen delvis till en ekonomisk aktör. Detta kan komplicera bokföringen något, även om föreningen samtidigt får rätt att lyfta moms på IMD-investeringen. Sammantaget behöver föreningen ha administrativa rutiner på plats eller anlita extern hjälp för att sköta IMD på ett korrekt sätt.
Ingen individuell leverantörsvalfrihet
När elen köps gemensamt kan inte varje boende välja sitt eget elavtal eller elhandlare. Alla får det avtal som föreningen tecknat. För de flesta är detta inget problem eftersom att gemensam upphandling ger ofta ett bra pris, men det kan finnas medlemmar som har preferenser, t.ex. specifika miljömärkta elavtal eller prisavtal, som de då går miste om. Föreningen måste därför försöka välja ett elavtal som balanserar kostnad och eventuell miljöpåverkan enligt medlemmarnas önskemål. I praktiken har stora föreningar goda möjligheter att förhandla fram förmånliga avtal, men enskilda preferenser kan inte tillgodoses till 100 %.
Påverkan av externa regeländringar
Det finns en viss osäkerhet kring framtida regelverk. Exempelvis diskuterar myndigheter hur principen om fritt leverantörsval för konsumenter påverkas av interna IMD-nät. Om varje lägenhetsinnehavare skulle tvingas kunna välja egen elleverantör även inom en BRF med gemensam el, skulle det undergräva IMD-upplägget och göra det mycket svårt att administrera. Fastighetsägarbranschen motsätter sig sådana krav och vill behålla IMD-systemet intakt med en leverantör per fastighet.
Risk för bortfall av vissa konsumentförmåner
Vid gemensam el står föreningen som huvudsaklig kund gentemot elbolaget, vilket kan innebära att boende går miste om vissa förmåner som är knutna till individuella avtal. Ett exempel är statliga elpriskompensationer eller bidrag som ibland utformats så att de betalas ut per hushålls-abonnemang. Under vintern 2021–2022 fick till extempel vissa boende i BRF:er med gemensam el ingen direkt elpriskompensation, trots hög förbrukning, eftersom stödet endast beräknades på individuella elabonnemang.
Hur går installationen till?
Förberedelserna börjar med en teknisk och ekonomisk utredning. Styrelsen bör kartlägga befintliga elmätare och elanläggning:
Ofta tas hjälp av en energikonsult eller leverantör av IMD-lösningar för att ta fram ett anpassat förslag. När styrelsen och medlemmarna har beslutat att gå vidare (beslut tas vanligen med enkel majoritet på en föreningsstämma efter information till medlemmarna) bokas elektriker för installationen.
Under installationen kopplas lägenheterna om till föreningens elcentral och nya undermätare monteras upp. Detta innebär kortare strömavbrott för de boende; i större projekt kan man behöva planera för avbrott som varar flera timmar, så god information och eventuell jourberedskap för oroliga medlemmar är viktigt. När all utrustning är på plats testas systemet och en slutbesiktning görs av anläggningen innan driftsättning.
Vilka faktorer påverkar kostnaden?
Några huvudfaktorer är antalet lägenheter, husets layout och befintlig elutrustning. Fler lägenheter ger högre total kostnad men ofta lägre kostnad per lägenhet tack vare stordriftsfördelar.
Om mätarna idag sitter samlade i ett elrum är installationen enklare än om de sitter inne i varje lägenhet eftersom att det då krävs tillträde till alla bostäder för mätarbyte. Behovet av elcentralsarbete kan öka kostnaden markant, om tex. huvudsäkringen måste höjas och centralen byggas om blir projektet dyrare. I vissa fall kan även det befintliga fastighetsabonnemanget behöva sägas upp och ersättas av ett nytt med annan tariff.
Även nätbolagets villkor spelar roll. Om nätägaren tar ut höga avgifter för ett starkare abonnemang eller inför särskilda IMD-tariffer kan besparingen minska. Å andra sidan kan föreningen spara pengar på att momsen på investeringen är avdragsgill när man är momsregistrerad.
Innan beslut bör styrelsen alltid göra en noggrann kalkyl av både engångskostnader och de löpande kostnaderna (t.ex. avgift för mättjänst, eventuellt ökad nätavgift) i förhållande till de förväntade besparingarna. En sådan analys hjälper till att bedöma om IMD är lönsamt och underlättar kommunikationen till medlemmarna.
I Sverige finns i dagsläget inga direkta lagkrav på att införa IMD för hushållsel i befintliga flerbostadshus. Sedan 2021–2022 krävs IMD för varmvatten och i vissa fall värme i nyproducerade flerbostadshus eller hus med mycket hög energianvändning. Dessa regler infördes efter kritik från EU att Sverige saknade krav på individuell mätning av energi. El omfattas dock inte av något obligatorium för IMD så det är alltså frivilligt för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att införa gemensam el med IMD, utifrån vad som passar deras situation.
För den som ändå vill införa IMD-el finns några viktiga regelaspekter att beakta. Bostadsrättsföreningar bör säkerställa att föreningens stadgar tillåter individuell debitering av el – ofta kan stadgarna behöva uppdateras så att styrelsen har rätt att ta ut avgift baserat på enskild förbrukning. Dessutom har Högsta förvaltningsdomstolen fastställt att när föreningen vidarefakturerar medlemmarna för faktisk elförbrukning betraktas det som momspliktig försäljning. Föreningen måste då momsregistrera sig och redovisa moms på eldebiteringen, men kan samtidigt göra avdrag för moms på investeringar i IMD-utrustningen.
Mätarna som installeras ska också uppfylla gällande standard och numera krävs oftast fjärravläsning där nya IMD-installationer ska använda fjärravläsbara mätare, så att de boende åtminstone månadsvis kan informeras om sin energianvändning.
Sammanfattningsvis är det viktigt att följa både bostadsrättslagen, ellagen och skatteregler när man inför IMD av el, även om själva installationen är frivillig.
Skillnaden mellan IMD-gemensam el och individuella elabonnemang blir extra tydlig när fastigheten satsar på egen elproduktion eller ny teknik:
Sammanfattningsvis ger IMD en flexibilitet och helhetssyn på energianvändningen i fastigheten som individuella elabonnemang inte kan matcha, särskilt när det gäller att införa ny teknik som solkraft, elfordonsladdning och energilagring i större skala.
1. Gör hemläxan – utred lönsamhet och teknik: Innan ni beslutar om IMD, genomför en noggrann förstudie. Analysera husets nuvarande elavtal och kostnader, ta in offerter för IMD-installation och räkna på besparingspotentialen i just ert område. Glöm inte att kolla upp nätbolagets tariff för ett större abonnemang och om de planerar några särskilda avgifter för kollektiv mätning. I kalkylen bör ni inkludera alla kostnader (mätare, installation, eventuella byggarbeten, drift av systemet, mättjänstavgift, moms-effekter) och ställa dem mot de fasta avgifter och andra kostnader som sparas in. Om pay-off tiden är rimlig (t.ex. 3–5 år) är projektet i regel värt att överväga seriöst.
2. Säkerställ juridiken: Gå igenom föreningens stadgar och se om de tillåter individuell debitering av el. Om inte, förbered en stadgeändring och informera medlemmarna om varför den behövs. Kontrollera också skattefrågorna – vid IMD av el och laddstolpar behöver föreningen vara momsregistrerad. Det kan vara klokt att ta hjälp av föreningens revisor eller skattekonsult för att sätta upp rutiner för momsredovisning och bokföring av elintäkter och -kostnader.
3. Förankra beslutet hos de boende: IMD påverkar alla i huset, så en öppen dialog är viktig. Informera tydligt om varför ni överväger gemensam el – lyft fram förväntade besparingar, miljönytta och praktiska fördelar. Var också ärliga med kostnaden och eventuella nackdelar (som att individuella avtal ersätts av ett gemensamt). Gärna kan ni visa på exempel från andra föreningar som genomfört IMD och vilka resultat de uppnått. Ofta räcker det med enkel majoritet på en stämma för att besluta om gemensam el, men ju bredare stöd desto bättre start för projektet.
4. Planera projektet noga: Om beslut fattas, lägg upp en tydlig tidsplan. Välj erfarna leverantörer för utrustning och installation – fråga efter referenser från tidigare IMD-projekt. Kommunicera i god tid om när installationer och eventuella strömavbrott sker, så att de boende kan planera runt det. Se till att någon i styrelsen eller förvaltningen är kontaktperson för medlemmarnas frågor under övergången, och var beredd på att hantera en del initiala frågor när de första räkningarna med individuell el kommer.
5. Ta hjälp av experter i driftfasen: Överväg att anlita en mättjänst eller energiförvaltare för den löpande hanteringen av IMD. Ett professionellt företag kan sköta insamling av mätvärden, validering och framtagande av debiteringsunderlag. Detta minskar risken för fel och sparar tid för styrelsen, som slipper hantera detaljer som avräkningar vid flytt, felsökning av mätare eller tvist om förbrukningssiffror. Kostnaden för en sådan tjänst är ofta liten i förhållande till de totala elkostnaderna och kan tas med i kalkylen för IMD.
Boka en kostnadsfri konsultation med våra experter så hjälper vi er att analysera potentialen med IMD och Energi som tjänst för just er fastighet. Vi hjälper gärna till att besvara era frågor och ta fram ett förslag som är anpassat efter era tekniska och ekonomiska förutsättningar.
Ett första möte tar inte mer än 30 minuter, men kan bli starten på stora besparingar och en smartare energiförvaltning.
