Att installera solceller är en viktig del av fastighetsbranschens klimatomställning – men teknikutvecklingen går snabbt, och det kan vara svårt att veta vilken lösning som är mest lönsam och långsiktigt hållbar för just din byggnad. I den här guiden får du en tydlig översikt över vilka typer av solceller som finns att välja mellan, vad som skiljer dem åt och hur du kan tänka beroende på fastighetstyp, takförutsättningar och verksamhet.
Att välja rätt solceller för en fastighet kan kännas både tekniskt och tidskrävande. Men det behöver det inte vara. Med solenergi som tjänst från Everenergy slipper du sätta dig in i alla detaljer – vi tar hand om det åt dig. Vi analyserar dina förutsättningar, väljer rätt teknik och tar fram en lösning som är optimerad för just din byggnad och verksamhet.
Du får en komplett lösning där allt från installation till drift och underhåll ingår, utan att du behöver göra stora investeringar eller bära det långsiktiga ansvaret själv.
Solceller finns i flera olika varianter med olika prestanda, livslängd och prisnivåer. Här går vi igenom de vanligaste typerna och i vilka sammanhang de fungerar bäst.
Monokristallina solceller är idag dominerande på marknaden. De har hög verkningsgrad (vanligtvis 20–22 %) eftersom hela kiselskivan är en enda kristall, vilket ger elektronerna stor rörlighet. Panelerna är svarta till färgen och har hög effekt per kvadratmeter. De är särskilt effektiva i kallt och molnigt nordiskt klimat, eftersom de bättre fångar upp svag solljusnivå även under gråväder. De klarar även av höga temperaturer relativt bra. Nackdelen är att monokristallina paneler är dyrare att köpa och installera än enklare varianter. Sammanfattningsvis:
Polykristallina (även kallat poly- eller standardpaneler) är den äldre tekniken där kiselskivan består av många mindre kristaller. De har lägre verkningsgrad (runt 15–18 %) än monokristallina, vilket innebär att de ger mindre effekt per m². Färgmässigt är de blåaktiga. Fördelen är att de är billigare i inköp och enklare att tillverka. Tidigare användes de ofta där takutrymme inte var bristvara, till exempel i stora mark- eller industriparker. Numera är det dock svårt att hitta nya polysolceller på den svenska marknaden eftersom monokristallina paneler oftast ger bättre avkastning på investeringen. Sammanfattningsvis:
PERC är en vidareutveckling av kristallina solceller (monokristallina/poly) där cellernas baksida har en extra passiveringsskikt. Detta gör att panelen kan reflektera tillbaka ljus som annars skulle gå förlorat och därmed ökar verkningsgraden. PERC-teknik ger därför något högre effekt jämfört med vanliga kiselpaneler, ofta över 22 %, samtidigt som merkostnaden är marginell. Idag är de flesta nya monokristallina paneler PERC-försedda, och tekniken betraktas inte längre som experimentell utan mainstream.
Tunnfilmspaneler bygger på andra material än kisel (t.ex. amorft kisel, CIGS eller CdTe) och är mycket tunnare och lättare än kristallina paneler. De har generellt lägre verkningsgrad (10–15 %) och kräver därför större yta för samma effekt som kiselpaneler. Fördelen är deras flexibilitet och anpassningsbarhet: tunnfilmspaneler kan göras tunna och böjbara, vilket gör dem lämpliga för att integreras i byggnadselement (fasader, glaspartier, takpannor) där glas‑glas-paneler eller integrerade moduler eftersträvas. Tunnfilm är dessutom mindre känsliga för höga temperaturer och fångar relativt bra spridd/mule ljus. Nackdelen är att de kostar ungefär lika mycket eller mer per watt som kiselpaneler, men levererar mindre effekt, vilket kan ge högre totalkostnad och sämre lönsamhet.
Bifaciala solceller har aktivt material på både fram- och baksidan, oftast med glas på bägge sidor (glas‑glas-panel). Detta gör att de kan producera el från både direkt solljus och ljus som reflekteras upp på baksidan, till exempel från mark eller snö. En svensk applikation är agrivoltaik, där bifacial-paneler monteras vertikalt i öst‑västlig riktning för att producera extra på morgon och kväll. För byggnader kan bifacial-paneler användas där man har ett vitt eller reflekterande underlag och gott om utrymme – till exempel på platta tak eller markmontage. Nackdelarna är att de är dyrare och kräver särskild installation (glasanordningar med mellanrum) för att baksidan ska utnyttjas fullt ut. På traditionella lutande tak ger de ofta inte mycket mer effekt än vanliga paneler.
Valet av solcellstyp påverkas sällan direkt av regler och stöd – de gäller generellt oavsett panelteknik – men ekonomiska incitament och tillstånd kan påverka investeringsbeslutet. I Sverige gäller för närvarande (2025) att du kan få en skattereduktion för arbetskostnaden vid installation av solceller på 15 % (sänkt från 20 %) fram till 1 juli 2025. För överskottsel (mikroproduktion) gäller en skattereduktion på 60 öre/kWh (max 30 000 kWh/år) men denna förmånsform planeras att avskaffas fr.o.m. 2026. Inget av detta styr vilket panelmaterial du väljer – det påverkar bara den ekonomiska kalkylen. Nyckelfaktor är att räkna på LCOE (kostnad per kWh) utifrån installationspris, förväntad produktion och livslängd.
Bygglovskrav är i regel också typoberoende. För flertalet kommersiella och flerbostadshus krävs inget bygglov om solpanelerna monteras direkt på takets yta och inte ändrar husets karaktär väsentligt. Kontrollera ändå detaljplan och eventuella områdesbestämmelser, eftersom särskilda krav kan finnas för historiskt värdefulla byggnader. Det är också viktigt att se till att taket klarar extra vikt, särskilt om du väljer tyngre glas‑glas-paneler (vanliga för tunnfilm och bifaciala lösningar).
Vid planering ska man även ta hänsyn till garantivillkor och certifieringar. En panel certifierad enligt IEC 61215/61730 bedöms ha minst 25–30 års livslängd. Investera därför i välkända fabrikat med goda garantier och hög kvalitet, oavsett typ. Om energieffektivitet och livslängd är prio är moderna PERC-monokristallina paneler ofta det bästa valen.
Valet av solcellsteknik bör anpassas efter fastighetens storlek, takförhållanden och elanvändningsmönster. Här är några riktlinjer:
Sammanfattningsvis är det mest kostnadseffektiva och långsiktigt hållbara valet monokristallina/PERC-solfceller för de flesta svenska flerbostadshus, kontor och industribyggnader, särskilt när takutrymmet är begränsat eller hög produktion önskas. Detta beror på deras höga verkningsgrad och goda prestanda i nordiskt klimat. Vid mycket stora takytor eller strikta budgetar kan dock enklare paneltyper komma i fråga. Tänk också på takets konstruktion och övriga byggnadsförutsättningar – tyngre glasmoduler eller integrerade system (tunnfilm/bifacial) kan kräva särskilda monteringsmetoder eller bygglov. Oavsett val av teknik är det viktigt att göra en noggrann lönsamhetskalkyl med hänsyn till investeringsstöd och framtida regelverksförändringar.
Vill du veta mer om vad som passar din fastighet – och om solenergi som tjänst är rätt väg att gå? Boka en kostnadsfri konsultation med Everenergy, så går vi tillsammans igenom potential, teknikval och affärsupplägg utifrån dina specifika behov.
